Svenska

<p>Bästsäljaren och ettan på New York Times och The Sunday Times topplistor äntligen på svenska! Rikt illustrerad med vackra akvareller.</p><p>En vardagsfilosofisk tankebok, en modern fabel och en hjärtevärmande berättelse om vänskap och gemenskap.</p><p>Illustratören Charlie Mackesys bilder har berört en hel värld. I debutboken "Pojken, mullvaden, räven och hästen" bjuder han in till en sagolik skogspromenad med fyra vänner som diskuterar vad som är viktigt i livet på riktigt: Vad är mod? När är du lycklig? Och finns det något problem som inte blir lite bättre av att äta tårta?</p><p>En bok för alla, om modet att våga be om hjälp och värdet av att vara snäll, mot sig själv och mot andra. Och, minst lika värdefullt, om kärleken till tårta!</p><p>En fin present till den du älskar, inklusive dig själv.</p><p>- - - - - - - - - -</p><p>"Det här är bland det finaste jag har läst. En hyllning till vänligheten och kärleken. - - - Det är nästan den enda bok man behöver." Go'kväll</p><p></p><p>"...det var länge sedan jag läste något som gjorde mig så glad och eftertänksam... de fyra vännernas filosofiska tankar och resonemang fick mig att tänka bra, glada och tacksamma tankar." Blekinge Läns Tidning</p><p></p><p>"Tröst, råd och visdom för stora och små." Norra Skåne</p><p></p><p>"Den här golvade mig!" Amelia Adamo, M-magasin</p>

<p><i>Filosofi i den hellenistiska och romerska världen</i> är andra delen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor . I denna volym följer vi filosofins utveckling i Medelhavsområdet under närmare tusen år, från 300-talet f.Kr. fram till 500-talet e.Kr., från de grekisktalande områdena i öst till det romerska riket under kejsartid. </p><p>Den hellenistiska och romerska filosofin präglas av en ökad inriktning på etik med fokus på frågan om människans möjligheter att uppnå ett lyckligt och bekymmersfritt liv. Den frågan besvaras på olika sätt av kyniker, epikuréer och stoiker, som alla gör anspråk på att förvalta arvet efter Sokrates. De utmanas av den pyrrhonska skepticismen, som försöker uppnå samma mål sinnesfrid genom att ifrågasätta möjligheten att veta någonting alls. Mot denna bakgrund växer nyplatonismen fram med Plotinos som främste representant, vars religiöst färgade platonska metafysik kommer att påverka filosofin under mer än tusen år. Efterhand som kristendomen vinner fotfäste i romarriket går även den i dialog med antikens filosofiska tradition, från de tidiga grekiska och romerska kyrkofäderna till Augustinus och Boethius under senantiken. </p><p>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München, och en av vår tids främsta filosofihistoriker. </p>

<p>År 1972 utkom en bok med titeln "Från Platon till Lenin: de politiska idéernas historia" skriven av idéhistorikern Sven-Eric Liedman, sedermera känd professor och författare till uppmärksammade böcker som "I skuggan av framtiden: modernitetens idéhistoria" (Augustvinnare 1997) och "Ett oändligt äventyr: om människans kunskaper".</p><p></p><p>"Från Platon till ..." har blivit något av ett standardverk om de ledande politiska tänkarna genom tiderna. Boken har följt med sin tid, och under åren har titeln ändrats i takt med ämnets uppdatering. Vid förra titelbytet fick den heta "Från Platon till kriget mot terrorismen" medan denna femtonde omarbetning bär titeln "Från Platon till demokratins kris". Så gott som allt som handlar om tiden efter 1945 är nytt.</p>

<p>När Muren revs och Sovjet och dess imperium föll samman trodde många att Karl Marx därmed skulle förlora all aktualitet.</p><p>Men så blev det inte. Tvärtom har han åter kommit i centrum i en tid av skenande kapitalism. Det är som kapitalismens främste kritiker han lever vidare, inte som den avlägsne anfadern till Sovjetkommunismen. Marxismen är inte hans verk; ett lämpligare namn är engelsismen, efter Friedrich Engels, hans vän, välgörare och medarbetare. Marx själv slog sig inte till ro med några färdiga resultat. Han fullbordade inte Kapitalet, sitt viktigaste arbete, trots att han arbetade med det i flera årtionden. Ständigt var han redo att tillägna sig nya tankar och nytt material.</p><p>Samtidigt är det han som gett den mest levande, fortfarande träffande bilden av det moderna, kapitalistiska samhället där "allt som är fast förflyktigas".</p><p>Bilden av Marx har i grunden förändrats genom de senaste årtiondenas internationella forskning och inte minst genom den stora kritiska utgåvan av hans skrifter, brev och anteckningar.</p><p>Det är denna nya bild som Sven-Eric Liedman förmedlar i Karl Marx - en biografi. Men därutöver rymmer boken flera egna resultat. Det gäller både Marx syn på politikens roll och möjligheter i samhället och flera av hans grundläggande begrepp som dialektik och alienation. Inte minst klargörs både likheter och skillnader mellan Marx och hans efterföljare.</p>

Michel Foucault är en central gestalt i den europeiska intellektuella diskussionen genom sina framställningar av vansinnets, fängelsets och sexualitetens historia. Hans första stora arbete var just Vansinnets historia (Histoire de la folie à l'âge classique). Det franska originalet publicerades 1961 och boken är nu tillgänglig i en sjätte svensk ombruten och översedd upplaga. Foucault vill visa hur uppfattningen om vansinne och vad som är "normalt" beteende har förändrats över tiden liksom samhällets sätt att hantera vansinnet i olika institutioner. Han sammanbinder dessa förändringar med de grundläggande civilisationsuppfattningar som format det europeiska tänkandet sedan medeltiden. Sune Sunesson ger i sin inledning en insiktsfull presentation av Foucaults arbeten och utveckling.

<p>Begreppshistoria är en etablerad metod i humanistisk forskning och ligger till grund för en rad monumentala arbeten utomlands, men har inte ägnats något betydande samlingsverk i Sverige &ndash; förrän nu.</p><p>I <i>Svenska begreppshistorier</i> bidrar ett fyrtiotal idéhistoriker och andra humanister till en ökad förståelse av den historiska process där våra vardagliga och vetenskapliga begrepp tagit form. Tydligt blir att ord vars innebörder kan verka självskrivna i själva verket utgör historiska spelfält för oväntade betydelseförändringar och överlagringar, som fortfarande gör sig påminda idag.</p><p>Genom begrepp som antropocen, samtycke, kris, teknik, psykopati, miljö, revolution, mode och feminism skildras vår samtida kultur i en brokig mosaik.</p>

<p><i>Filosofi i medeltidens</i> värld är fjärde delen i Peter Adamson bokserie En filosofihistoria utan luckor . Medeltiden har ofta behandlats som en dunkel parentes i filosofins historia, men Peter Adamson visar att den är en lång och innehållsrik period, från 800-talets karolingiska renässans fram till 1400-talet, när det är dags för nästa renässans. Under medeltiden utforskas filosofins alla områden på djupet, från metafysik, logik och kunskapsteori till etiskt och politiskt tänkande, med utveckling av originella idéer och argument.  </p><p>Här finns välkända namn som Pierre Abélard, Thomas av Aquino och William Ockham, vilka tillsammans med otaliga anonyma tänkare lämnat efter sig en stor mängd texter där filosofi och religion ofta går hand i hand, utan att förnuftet någonsin helt underkastas teologins doktriner. I Adamson framställning möter vi dock inte bara universitetens skolmän utan också mystiker och skönlitterära författare, såväl kvinnliga som manliga, vilka prövar nya tankemöjligheter på folkspråket och utmanar både skolastikens och kyrkans läror och traditioner. Medeltidens filosofi står för en avgörande förmedling av det västerländska tänkandets arv från antiken till den moderna tiden, ofta med föregripande av senare idéer inom filosofi och vetenskap.</p><p>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München, och har publicerat ett flertal böcker och artiklar om medeltidens filosofi.</p>